Nu var det ett tag sedan jag skrev. Jag har varit i gruvan så ofta jag kunnat den senaste tiden. Solen och det varma vädret är försvunna men det gör inget. Platsen är så lugn och rofylld samtidigt som jag fortfarande upplever den som ny. Att stress och alla måsten blir som bortblåsta och det ända verkliga är gruvan.
Jag hittade en papperslapp på stigen till gruvan en dag. Det stod:
Sitter i min mormors kök.
Allt luktar som alltid
Allt ser ut som alltid
Allt är som alltid
Kanske..
Står på busshållplatsen.
Alla står tysta som alltid
Alla har brottom som alltid
Alla måste som alltid
Allt är som alltid
Kanske..
Går till jobbet.
Trött som alltid
Behöver kaffe som alltid
Grått som alltid
Kanske..
Kanske..
#
It was a while since I wrote. I've been in the mine as often as I could recently. The sun and the warm weather is gone but it doesn’t matter. The place is so peaceful and quietbut I still experience it as new. That stress and all musts are blown away and the only thing real is the mine.
I found a piece of paper on the path to the mine one day. It stud:
Sitting in my grandmother's kitchen.
Everything smells like always
Everything looks like always
Everything is as always
Maybe ..
Standing at the bus stop.
Everyone are quiet as always
Everyone are in hurry as always
Everyone needs to as always
Everything is as always
Maybe ..
Going to work.
Tired as always
Need coffee as always
Gray as always
Maybe ..
Maybe ..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar